childhooodfriends

Idag så har vi varit på vårat andra MVC besök. Det man gör när man är i vecka 20. Så har vi bokat en ny tid till vecka 25. Var typ bara å kolla så proverna var ok, vilket det var. Sönt att jag slipper äta nå järntabletter ännu iallafall för man blir visst väldigt hård i magen av dom. Har fått träffa våran nya BM Erika, eftersom Kerstin som vi hade på första besöket har gått i pension. Men hon var väldigt trevlig, vi surrade lite om allt möjligt om mina foglossningar och sånt och blir det ännu värre så ska jag höra av mig. Vi fick även lyssna på Minis hjärtljud vilket var roligt. Hihih.!

En vecka till. Wow.. Alltså,, jag kanske låter lite tjatig å de, men tiden går verkligen fort, imorgon så går jag in i vecka 20 (19+0) =)
Den här veckan har flutit på rätt bra, har haft en del problem med foglossningar å de. Men det beror väl dels på att jag jobbat mycket, stå och gå, vilket jag inte är så van vid när jag bara suttit hemma tidigare. Har även haft en hel del rejäla humörsvängningar.. Hmm, inte kul inte. Jag blir så förskräckt varje gång, att jag kan ha sånt humör, för det är inte nådigt.. Å stackars Robert som får ta alla smällar.. :/ Nej men annars har det varit en bra vecka. Imorgon dags för BM besök. :) Har tagit stickifingret prov idag. :/ men det är ju sånt som måste göras. :)

När man är gravid ökar rörligheten i kroppens leder, framför allt i bäckenets leder eller fogar. Det kallas foglossning, bäckenuppluckring eller symfysiolys. Troligtvis är det ett hormon som kallas relaxin som ligger bakom foglossningen. Relaxin börjar utsöndras i kroppen någon gång under de tre första månaderna och fortsätter sedan att utsöndras under hela graviditeten. Det sker för att bäckenet ska bli rörligare och kunna vidga sig lite under förlossningen för att barnet lättare ska komma ut. Foglossning är alltså naturligt, och en förutsättning för att barnet ska kunna födas genom slidan. Däremot är det inte alla som får besvär av foglossningen, och det är inte klarlagt varför vissa får mer besvär än andra.

Den smärta som kommer från foglossningen sitter vanligen i bäckenlederna bak i korsryggen. Det kan också göra ont fram över blygdbenet, eller på båda ställena samtidigt. Smärtan beror på att lederna i bäckenet, som i vanliga fall är ganska orörliga, ger efter lite mer. Det kan orsaka en inflammation i muskler och ledband som påverkar nerverna. Detta kan i sin tur leda till att musklerna kring lederna drar ihop sig och krampar i ett försök att stabilisera bäckenet. Det orsakar smärta som kan stråla ut i benet.
Besvären kommer vanligtvis runt mitten av graviditeten men de kan även komma långt tidigare eller senare. Hur ont man får varierar mycket, allt från ganska lindriga besvär till mycket plågsamma. Smärtan kan vara molande, huggande eller skärande och utlösas av att man går i trappor, tar långa steg eller försöker vända sig i sängen. När musklerna krampar kan det också vara svårt att resa sig när man har suttit stilla länge. Smärtan kan stråla ner mot ljumskarna eller bak på låren och vara allt ifrån en diffust molande värk till knivskarp smärta som gör att man bara kan röra sig mycket försiktigt.

Fakta från 1177.se


Ja, detta lider jag av, idag har jag haft fruktansvärt ont när jag varit ute å donat i trädgårn,, var tvungen att gå in å lägga mig en stund för jag fick så ont i höfterna.. Ajaj,, det är verkligen olika från dag till dag om man har ont eller inte. Det är så olika och ibland när man går så förvärras det och ibland så är det skönt att röra på sig lite. Men på tisdag när jag ska till BM ska jag höra med henne vad hon tycker man ska göra. Tror att de blir nåt sånt där bälte iallafall. Det verkar vara rätt bra. Införskaffat mig stödstrumpor dessutom nu när de blir mycket gå och stå.

Ja,, eftersom jag blev tillbakaflyttad så är jag nu i slutet på vecka 18 (17+6).
Har mått halv konstigt några dagar nu... Spydde som en tok en dag och igår hade jag fruktansvärd spänningshuvudvärk. Har även varit rätt trött, men de kan bero på att jag varit igång mer än vanligt. Ska iallfall införskaffa mig ett par stödstrumpor, för nu när jag ska börja jobba lite så är det mycket gå och stå. Humöret har också varit riktigt konstig å jag blir superarg för minsta lilla småsak.. Det är lite jobbigt! Har inte haft nå speciella sug efter något eller så.

Här är en bild på Mini..
Det var otroligt roligt att få se det lilla livet.. :)
Man fick verkligen en bättre uppfattning om att det verkligen finns något där i min mage.
WOW känsla verkligen..
Nu har jag blivit bakåtflyttad. Så från att ha varit i 18+1 har jag blivit bakåtflyttad till 17+2...
Så BF enligt RUL blir nu den 3 oktober. Enligt sista mens är det den 27 september..
Ajja,, det blir kanske en oktoberbebis istället.. :)
Som Robert sa,, hoppas den ploppar ut när det är upphåll i älgjakten. :D

Jaha,, tiden bara rinner iväg och imorgon börjar en ny vecka igen. Då går jag in i vecka 18 (17+0). Jag har mått bra hela veckan. Förutom igår då jag fick springa till toan och kräkas lite. Helt utan förvarning, har inte ens mått nå illa ju. Fick även ett utbrott då jag inte hittade mitt headset till mobiltelefonen. Ojoj,, att man kan bli så arg och lessen på samma gång. Men det är skönt att det inte händer så ofta. Har börjat sova med ett kudde mellan knäna när jag ligger på sida för att underlätta lite för höfterna eftersom jag har en del foglossningar. Hoppas bara på att det inte blir nå värre. Har inte varit sugen på nån speciell mat eller så.

Det är verkligen mycket att tänka på i och kring Mini. =) Men det är så kul och roligt men samtidigt blir det en stor förändring. Man ska ha en hel del grejjer och under sommaren ska vi börja göra iordning Minis rum. Vi ska göra om kontoret som ändå är mest en papperssamlarplats till barnrum. Igår var jag å kikade på Ikeas hemsida på sängar och diverse olika saker.
En barnstol ska vi nog få låna av min faster, en sån där roligt man själv hade när man var liten, som man kan vända på så blir det en "bil". Det Robert mest är intresserad av det är ju hur barnvagnen ska se ut. Haha.. Med fälgar å sånt. :) Så måste vi även upp på vindan hos Robert föräldrar för där kan vi nog hitta mycket saker. För mig gör det inget om det är gammalt, man kan ju måla och göra om mycket, och vissa saker är ju lite nostalgi samtidigt.
Igår började vi även att vänja Ziva med att INTE vara i sängen. För ibland kommer hon hoppandes å har inte den blekaste om vart hon landar å det är ju inte så kul om vi har Mini där. Sen blir det ju rätt hårigt å sånt. Men än så länge går det bra. Bara man är stenhård och puttar ner henne varje gång hon hoppar upp. Men hon fattar nog snabbt.

Imorgon går jag in i vecka 17 (16+0). Jag har bokat tid till UL den 28 april. Det ska bli väldigt spännande.
Den här veckan har gått bra i stora drag. Har känt mig pigg och glad förutom igår då jag mådde fruktansvärt illa och hade huvudvärk. Har lite humörsvängningar då och då men inte så allvarliga. Det jobbigaste är nog min tröga mage. Har inte känt av några rörelser ännu, å det ska bli sjukt roligt när man känner av mini. :)
Maten äter jag med friskt humör och en dag när vi var och handlade så blev jag grymt sugen på citronmajonäs. Men jag köpte ingen. :D

Jag blev gravid ungefär: 6 Januari
Jag förstod att jag var med barn den: i slutet av januari
eftersom: min mens var sen, jag var väldigt trött och jag hade konstiga flytningar
Min första tanke var: Ahhh,, ja vad roligt. :)
och jag kände mig: superlycklig
Jag tog graviditetstest den: 31 januari
Det första jag gjorde efteråt var: Kramas och pussas med Robert.
Den första som fick veta nått var: Lisen och Håkke
Då var jag i vecka: 6
Såhär kändes det att berätta nyheten: Superroligt
och såhär blev reaktionen: Glada skratt och miner :)

Jaha då var det min tur att berätta lite om mig själv.
Jag heter Sandra och är född i december 1987. Jag bor strax utanför Kalix i ett stort hus brevid älven, där bor jag tillsammans med min sambo Robert och vår hund Ziva. Jag är en väldigt glad och positiv tjej som skrattar ofta och mycket. Jag har alltid en massa tokiga idéer och planer, vissa går igenom andra inte. Det bästa jag vet det är marabou mjölkchoklad och min mobiltelefon, utan dessa skulle jag inte klara av livet. Ja åsså är jag ju helt galen i allt som är rosa. Nåja,, det var lite om mig. Vi höres! :)